Marknadsföring av skönhetsbehandlingar: vad som är tillåtet, vad som inte är det och hur du genomskådar reklamen
Reklam för 'Botox' med pris är olaglig läkemedelsreklam. Före/efter-bilder utan riskinformation bedöms som vilseledande. Influencers måste märka reklam. Konsumentverkets granskning 2026, EU:s Digital Fairness Act och vad du kan anmäla – och vart.
Redaktionellt uppdaterad 2026-11-05 · Medicinsk granskning pågår
Konsumentverket kartlade våren 2026 marknadsföringen hos 50 aktörer i skönhetsbranschen. Bilden var densamma som vid granskningarna 2023 och 2025: före/efter-bilder, kampanjer och influencer-samarbeten, nästan helt utan riskinformation, riktade mot kvinnor och särskilt unga. Myndigheten bedömde att nuvarande regler bara delvis skyddar konsumenten och föreslog att särskild lagstiftning utreds. Tills dess gäller följande.
Reglerna i korthet
Läkemedelslagen (2015:315) 12 kap. 1 §: reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten är förbjuden. Botulinumtoxin (“Botox”, “Dysport”, “Azzalure” m.fl.) är receptbelagt. “Botox 1 990 kr – boka nu” är därför olaglig reklam. Saklig information om rynkbehandling med botulinumtoxin är tillåten. Läkemedelsverket utövar tillsyn.
EU:s MDR-förordning för medicintekniska produkter (fillers) förbjuder vilseledande marknadsföring och påståenden som produkten inte har stöd för.
Marknadsföringslagen (2008:486): reklam ska följa god marknadsföringssed, får inte vara vilseledande och får inte utelämna väsentlig information – som risker (§ 10). Konsumentverket anser att före/efter-bilder utan riskinformation är vilseledande, och att Läkarförbundets marknadsföringsregler inte längre räcker som norm för branschen.
Estetiklagen (2021:363) reglerar informationen före behandling men inte reklam. Det är det glapp Konsumentverket vill täppa till.
Influencer-marknadsföring ska vara tydligt märkt och ange avsändare, även när ersättningen är en gratis behandling. Riksförbundet för Estetisk Medicin anser att influencers bör ta större ansvar; Konsumentverket pekar på att unga ser den här reklamen oftare.
Vad som kan komma
Konsumentverket föreslår att regeringen utreder hälsoskyddande marknadsföringsregler i estetiklagen – åldersgränser för reklamens målgrupp och begränsningar av bildbruk i stil med alkohol- och tobaksreglerna – och att Sverige följer EU:s Digital Fairness Act, som väntas begränsa influencer-påståenden om bl.a. plastikkirurgi riktade till minderåriga.
Så genomskådar du reklamen
- Före/efter-bilder: olika ljus, vinkel, smink, leende och tid efter behandling gör vilken skillnad som helst. Kräv bilder från just din behandlare, med tidsangivelse, och fråga efter bilder på komplikationer.
- “Certifierad”, “medicinsk estetiker”, “injektionsspecialist”: inga skyddade titlar. Fråga efter legitimation.
- Kampanjpris, “boka inom 24 timmar”, gratis behandling mot inlägg: strider mot andan i betänketidsreglerna och ofta mot marknadsföringslagen.
- Recensioner: kontrollera om de är verifierade; många plattformar tillåter köpta eller utvalda omdömen.
- Influencer-inlägg: antag att varje positiv bild är betald tills motsatsen bevisats.
Vad du kan anmäla, och vart
| Problem | Myndighet |
|---|---|
| Reklam för “Botox”/receptbelagda läkemedel | Läkemedelsverket |
| Vilseledande reklam, omärkt influencer-reklam, utelämnade risker | Konsumentverket |
| Olegitimerad behandlare, utebliven betänketid/information, hygien | IVO |
| Skada efter behandling | Klinikens patientförsäkring, Patientnämnden |
Hur vi på estetik.wiki hanterar reklam
Vi publicerar inga annonser för receptbelagda läkemedel, märker eventuella annons- och affiliatelänkar tydligt, och tillåter inga före/efter-bilder utan riskinformation. Läs vår annonspolicy.
Vanliga frågor
Får en klinik skriva 'Botox' på sin hemsida?
Kliniken får informera sakligt om behandling med botulinumtoxin, men inte marknadsföra läkemedlet till allmänheten – med namn, pris, kampanj eller uppmaning att boka. Gränsen dras av Läkemedelsverket, och Konsumentverket bedömer vilseledande inslag.
Måste influencers märka inlägg om gratisbehandlingar?
Ja. Marknadsföring ska gå att identifiera som sådan och avsändaren ska framgå, oavsett om ersättningen är pengar eller en gratis behandling.
Vart anmäler jag?
Vilseledande marknadsföring: Konsumentverket. Läkemedelsreklam: Läkemedelsverket. Brister i själva behandlingen: IVO.
Nils Rönnbäck, leg. läkare · specialist i allmänmedicin, företagshälsovård och palliativ medicin
⏳ Medicinsk granskning pågår – texten är framtagen av redaktionen med AI-stöd och ännu inte slutgranskad. Behandla innehållet som allmän orientering.
Informationen är allmän konsumentupplysning och ersätter inte en individuell bedömning av legitimerad vårdpersonal. estetik.wiki säljer inga behandlingar och tar inte emot ersättning från läkemedelsbolag. Vid akuta symtom efter en behandling: ring 112, eller 1177 för rådgivning.